De så kallade flödena är till påfallande stor del fyllda med kommentarer med en negativ klang. Trådar och kommentarfällt blir inte sällan någon sorts intellektuell golvbrunn där avloppet flödat fritt. När jag funderade över detta för en tid sedan fick jag för mig att det är vanligare att säga något negativt, än att säga något snällt. Frågan var om jag bara inbillade mig, eller om det faktiskt är på det viset.
Efter lite sökande efter svar på den frågan lärde jag mig att det faktiskt stämmer. Det som i vetenskapliga termer kallas för negativitetsbias är faktiskt en grej. Det finns tydligen en evolutionär förklaring till detta, nämligen den att det för överlevnaden varit viktigare att uppmärksamma faror och hot, än sådant som är trevligt. Det förefaller finnas ett mått av logik i det resonemanget. Men även om evolutionen är en långsam process är det lätt att tycka att vi borde ha kommit lite längre. Men ack.
Ett annat sätt att betrakta saken är att det kan vara bra att ha ett problemfokus, eftersom det första steget att komma till rätta med ett problem är att identifiera det. Men det är skillnad på konstruktiv kritik och allmänt gnäll. Det senare känns långt mindre konstruktivt. Låt vara att det kortsiktigt kan kännas skönt att ventilera ut saker och ting.
En intressant baksida av att det är lättare att gnälla är att det också kan kännas aningen okomfortabelt med beröm. Här har det dock hänt något positivt över tid, som jag ser det. Inte sällan bemöts beröm eller komplimang i min generation med ett ”äsch” eller liknande distanserande kommentar. Men! Jag har noterat att nittiotalisterna sällan reagerar på det sätter. De är bättre på att bemöta beröm eller komplimanger med ett ”tack” i stället. Jag har försökt lära mig av det. Och märkligt nog inser jag att det känns bättre att säga ”tack” än det gör att säga ”äsch”.
Något måste nog också sägas om komplimanger avseende det yttre. Länge hade jag svårt att förstå att en komplimang om någons yttre kunde vara en negativ sak. Den polletten trillade till slut ner hos mig när jag hörde förklaringen att en komplimang om det yttre kan kännas som ett övertramp in i den personliga sfären (”som att bli tafsad på”, som en kvinna formulerade det). Det där sätter ju också fingret på det delikata med kommunikation; avsändare och mottagare kan uppfatta samma ord så olika.
Sammantaget är det dock min erfarenhet att det mesta blir bättre av att vi är snälla mot varandra, även om vissa människor gör det påfallande svårt för oss andra. Pröva att säga något snällt idag och se hur det känns och vad som händer då.