Kategori: Om livet
-
Om torsdagar
Så här efter nästan 23 000 dagars liv tror jag mig kunna konstatera att det inte är de där enstaka omvälvande dagarna som utgör livets fundament. Det är torsdagarna. De där alldeles vanliga dagarna som knappt läggs på minnet men som alltid finns där och som alltså utgör den övervägande majoriteten av livets alla dagar. Själv…
-
Om att gå långsamt
Under ett försommarsamtal med min mångårige vän Roger kom vi in på det där med att gå långsamt kan vara en metod för att hantera stress. Både redan uppkommen stress och i förebyggande syfte. Själv kom jag på det långsamma gåendets terapeutiska effekt mest av en tillfällighet för drygt 20 år sedan. Jag var på…
-
Om Mats
För nästan 30 år sedan mötte jag Mats, genom en av livets alla tillfälligheter. Det mötet kom att utvecklas till en av livets mer intressanta vänskaper. I september upphörde den vänskapen när Mats liv upphörde besvärande tidigt, dagar innan han skulle fylla 61. Cancer. Mats lämnar ett tomrum efter sig. Nej, Mats lämnar ett stort…
-
Om då och nu samtidigt
Från ungefär femte klass var vi fyra grabbar som hängde rätt mycket. En av grabbarna hade jag dessutom känt hela livet. Den vänskapen började med att våra respektive föräldrar var polare, så där som det kan vara. Utöver allmänna tonårsbestyr tog ett gemensamt musikintresse stor plats i detta gäng. Ett minne som präntat sig fast…
-
Om sorg
Det är fredagen den 3 maj 2019 och klockan har precis passerat fyra på morgonen. Jag vaknar på ett hotellrum i Los Angeles av att jag är pissnödig. Reflexmässigt slänger jag ett öga på telefonen som ligger bredvid sängen, innan jag går till toaletten. Ett nytt meddelande på Messenger. Åter från det kaklade utrymmet noterar…
-
Om utseendets vanskliga betydelse
I flödet på Instagram fladdrar det förbi ett klipp som en ung kvinna har lagt ut. Hon berättar om en taggig inre resa nära förknippad med hennes relation till sitt yttre. Jag känner henne inte alls, man jag har av olika tillfälligheter sett henne några gånger. Skrivandet stannar upp. Jag borde kanske inte skiva om…
-
Om #metoo
Flödet svämmar över av #metoo. Länge känns det mest som ett flockbeteende. Alla springer åt samma håll; ett vanligt beteende i vårt samhälle. Okända och kända människor berättar sina historier och det blir på något vis bara ord på en skärm. Inte ens när Miriam Bryant och Molly Sandén – artister som jag respekterar för…
-
Om min morfar
Min morfar hette Gustav Söderberg och föddes den 21 mars 1894. Han dog den 17 april 1971, då var jag nio år och mina minnen av honom är ganska sparsamma. Under senare år har jag dock fått lära mig lite mer om honom och skulle jag ge mig på en kort sammanfattning av honom så…
-
Om sen och döden
Den där RIP-trenden förbryllar mig en aning. Om du inte finner anledning att säga något vänligt om och till mig när jag fortfarande lever, är det lite svårt att se poängen i att du gör det efter att jag har kvitterat det jordiska. Säg det nu, eller låt bli. Typ. Lite som den där anglosaxiska…
-
Om rockkonsertens väsen
Minnet sviktar men jag var förmodligen 13 år när jag gick på min första rockkonsert. Jag minns dock att det var på Hovet och att det var tonårstidens idoler Status Quo som estraderade. Jag minns att det var som att kliva in i en helt ny värld att komma in i det som även kallades…